MINORITETERNA OCH EU

Fil. Dr. Tom Gullberg tar i en insändare (Hbl 15.3) upp frågan om hur EU handskas med minoritetsfrågan. Som ordförande för Folktinget har ärendet funnits på mitt bord i många omgångar. I korthet kunde man säga att EU inledde sitt engagemang år 1981 då Europaparlamentet antog den s.k. Arfé-resolutionen där de första trevande försöken att definiera en minoritetspolitik för EU gjordes. Några år senare bilades EBLUL ( en organisation för inoritetsspråken inom EU) med stöd av pengar som parlamentet beviljat. Folktinget blev medlem i EBLUL genast när Finland blev medlem i EU.

I ett nötskal kunde man beskriva situationen så att en utdragen kamp pågår inom EU där vissa länder, särskilt Frankrike och Grekland med tyst stöd av många andra, hävdar att minoritetsfrågan i huvudsak bör betraktas som en angelägenhet för medlemsländerna (s.k. subsidiaritet) medan andra med Irland, Finland, Nederländerna, och Tyskland i spetsen hävdar att EU bör ha större kompetens i en så central människorättsfråga. Steg för steg har i alla fall utvecklingen gått i en gynnsam riktning. Europarådets långtgående konvention om minoritetsspråk har antagits och också inom EU har viktiga strategiska beslut fattats som stöder denna linje. I stadgan om de fundamentala rättigheterna som antogs i Nice 2001 och som är tänkt att i sin helhet ingå i EU:s konstitution finns ett stadgande om att EU skall respektera språklig mångfald och också ett förbud mot diskriminering p.g.a. av minoritetstillhörighet ingår. Allt detta kan kännas magert men är ändå tydliga framsteg.

Hösten 2002 kunde Folktinget med stöd av EU samla representanter för alla EU:s minoriteter i Helsingfors. Konferensen som leddes av president Martti Ahtisaari utmynnade i en diger rapport med en gemensamt antagen resolution, men för att driva processen vidare krävs ännu ihärdigt arbete. Eftersom EU parlamentet haft en viktig roll i arbetet för minoritetsrättigheter, har jag i mitt program inför EU lyft fram bl.a. denna fråga. Slutmålet är ett EU som ställer klart definierade krav på sina medlemsläder att respektera och aktivt stöda sina språkliga och kulturella minoriteter. Bara ett sådant EU kan bli en union för alla. I dag (innan utvidgningen) uppgår antalet EU medborgare som talar ett minoritetsspråk till 30-40 miljoner.

Henrik Lax
folktingsordförande

 

EU storknar under gemensamma skatter
Tekniikka&Talous

Visum kan bli verklighet för turistresa till USA
VN och JT 20.11.2004

Turkiet skulle ändra på EU:s uppdrag
Vbl 13.10.2004

 
 


Januari 2005